OBS! Nedanstående inlägg har inte säkerställda källor, vetenskapligt belägg eller annan solid förankring. Det är bara mina egna tankar och funderingar. Däremot är nedanstående påståenden inte tagna ur luften utan fullt verkliga.

Ja, är det inte så? Tänkte jag börja med att fråga er men kanske borde börja med att brodera ut vad jag syftar på i rubriken ovan. Det är dystra tider världen över pga den rådande finanskrisen och alla påverkas av den, i någon form, även de regioner, arabemirat och fundamentalt islamistiskt styrda ekonominer (lösa uppgifter som det inte skall läggas alltför stor vikt vid), som anses stå utanför den västerländska världsekonomi som faktiskt är verklighet. Se på Dubai som lever gott på sina oljemiljarder och bygger som aldrig förr, nu senast en dedikerad idrottsstad bland andra påfund. Men vilka bygger dessa städer? Invandrade gästarbetare och väldigt ofta är det västerländska företag som håller i tyglarna till genomförandet. Effekterna av konjunkturläger kommer att synas där nere också även om det finns en tröghetseffekt. Men nog om detta, det var bara för att belysa att det faktiskt är ett allvarligt läge vi befinner oss i.

Det jag tänkte diskutera lite kring är hur stora omvälvningar i världen påverkar länder på ett nationellt plan, säkerhetspolitiskt. Är det inte så att i dystra tider ser man om sitt eget hus först och främst? Men till vilket pris? Troligtvis kommer bistånden till U-länderna att minskas drastiskt då pengar "behövs bättre" på hemmaplan, vilket förvisso är skitsnack men jag kommer dit också. Vad detta får för följer kommer vi vanliga medborgare som läser enkelriktade dagstidningar med två sidor utrikesnyheter aldrig att få veta. Vi ser inte deras verklighet och vill nog inte heller se den. Vi är så upptagna med att värna om våra julklappar mitt i allt elände som finns. Är julen en högtid som skall vara så kommersiell? Blir vi gladare av att byta pengar med varandra?

Efter många års tjat har vi i min familj slutat med julklappar, vi samlas och har roligt istället. Givetvis så firar vi fortfarande jul för de minstas skull och alla under femton år får julklappar, även om vi är hedniska så är vi inte hjärtlösa. Denna omformning av våra jultraditioner har i min familj fått till effekt att vi alla är mycket lugnare i juletid. Förr var det en väldig massa stress med julklappar och pengar hit och dit. Nu nöjer vi oss med att äta julmat, spela spel och bli fulla och sjunga singstar. Ifjol hade jag tappat rösten när jag vaknade dagen efter, det säger en del. Hur många gånger har man inte läst i tidningar om julfirande som urartad med våldsbrott som följd? Kan all stress kring pengar och otillräckliga gåvor vara en bidragande orsak till den utveckling som deras julfirande tagit då det gått så fel? Jag tror det, men inte att julklappar allena är av ondo, verkligen inte. Men detta ämne kommer att diskuteras vidare framöver.

Det jag egentligen tänkte skriva om var ett nytt lagförslag i ryssland som troligen kommer att klubbas igenom. Människorättsaktivisterna protesterar hejvilt och menar att lagförslaget är ett tillbakagång till "Stalin och Hitlers terrovälden". Den beskrivningen är ganska målande. Vad händer med den sk. demokratin i ryssland? Vissa, däribland jag själv, tror att den aldrig varit riktigt närvarande. Men detta är ett påstående som jag inte har djupare insikt i. Det som gör det nya lagförslaget så farligt är en formulering som frångår ordet spionage och istället benämner det som borde heta spionage som "motstånd mot den ryska ledningen"  en formulering som öppnar upp möjligheten att använda lagen för politiska motståndare som anses farliga för den sittande regeringen. Det kanske är konspiratoriskt att anta detta men faktum är att ryssland för inte så länge sedan var en diktatur med stängda gränser.

Vidare så går det att läsa i flera dagstidningar att den ryska staten har inkräktat på flera demokratiska rättigheter genom tvivelaktigt agerande. Så som beslagtagandet av datorer vid en razzia på den välkända människorättsorganisationen Memorials kontor i Sankt Petersburg. Frågan om det fanns legitima skäl till detta eller om det bara var ett sätt att kuva regeringskritiker och tyska kritiska röster kvarstår. Det är välkänt att den ryska ledningen systematiskt motarbetet icke statliga organisationer som enligt dem påstås bistå utländska spioner. Hurvida det kan anses vara spionage att rapportera om missförhållanden i en stat som anser sig vara en mönsterstat och demokrati förstår inte jag. Men jag är inte utbildad i dylika frågor. Men faktum är att den sittande ryska presidenten tidigare var KGB chef och som sådan inte kan vara helt främmande för att skrämma motståndare till tystnad och inkräkta på demokratiska rättigheter.

Allt detta sker i ett land som bara ligger två-tre timmars flygresa ifrån sverige men väldigt få reagerar på utvecklingen. Det tycker jag är skrämmande. Hur ska vi kunna engagera oss i missären i Kongo bland annat, där väldtäkt används som ett vapen. Där förtryck hör till vardagen och människor inte vet om dom överlever veckan. Hur ska vi kunna försöka förstå och bidra till att skapa stabilitet för alla dessa oskyldiga som drabbas av ett fåtal galna ledares vansinne? När vi inte ens kan bry oss om våra grannländer och övergreppen som regelbundet sker bakom dess landsgränser?

Nej vi sitter här och delar ut paket och tittar på Kalle Anka, då finns det inga problem i världen. Jag säger inte att vi ska lida för att andra gör det. Men vi borde öppna ögonen för lite eftertanke. Vi lever inte i en fristående värld, vi är del av den stora värld som vi alla lever i. Förr eller senare kommer deras vardag att bli vår vardag om vi inte börjar engagera oss.

Nu ska jag iväg och bowla med familjen, käka middag och förtränga missären i världen för ett par timmars nöje. Vi har tur som bor här där vi kan stoppa huvudet i sanden och skratta lyckliga medans en sjuårig flicka blir våldtagen framför ögonen på sin mor och mormor någonstans i Kongo. Medans politiska fångar torteras för att dom tror på mänskliga rättigheter. God Jul!

Sitter precis just nu och lyssnar på en debbat på SVT 1 om vart feminismen tagit vägen och varför den nuvarande borgerliga regeringens ministrar inte säger sig vara feminister.

Min spontana tanke är: Är det så konstigt?!

Vad har ordet feminist för värdeladdning? Ordet feminist klingar negativt, det finns så många budskap och betydelser i ordet feminist. Det är så farligt mångtydigt. Jag är för jämnställdhet. Men inte för feminism.

Kan vi inte kalla det för jämnställdhet helt enkelt? Det är väll ändå dit vi vill nå?
Tyvärr kan vi inte kalla det feminism då feminismen fått så negativ klang. Mycket pga Roks "skandalen". Dvs tjatet om att män är djur, vilket dom förvisso i är i vissa aspekter, men vi kan inte ha en nationell strävan efter feminism då feminism är fel ord! Följande är bara lösa tankar helt tagna ur luften men jag tror att om man frågar en grupp människor om dom är för feminism samt om dom är för jämnställdhet. Jag gissar att man får många fler som är för jämnställdhet trots att det är precis vad vi vill uppnå med feminismen.

Bara vi tar det över det hindret som ordet feminism faktiskt ger gissar jag att mycket är vunnet. Varför hänga kvar vi något som klingar så ofantligt negativt? Nya tag och ny inriktning.

För mig klingar ordet feminism som något som konkurrerar med det nuvarande medans jämnställdhet klingar mer som ett koopererande med det nuvarande för att nå målet som faktiskt måste vara total jämnställdjet.

Sedan borde vi ha en debatt om vad total jämnställdhet faktiskt innebär. Det är lätt att prata om diskriminering pga kön om man inte avgränsar. Det ter sig, åtminstonde för mig, ganska naturligt att kvinnor är hemma mer med barnen av biologiska skäl. Det är tämligen svårt för killar att amma. Något för forskarna att bita i?

Finns mycket att diskutera i ämnet och jag ska inte bli långrandig. Kommentera gärna och ge fler infallsvinklar. Är jag helt ute och cyklar? Jag tror jag snubblat på kärnan i problemet men det kanske bara är mitt eget storhetsvansinne.