Vad i helskotta försöker vi åstadkomma? Har vi kjol på oss allihopa?

Usäkta det nedlåtande uttrycket men de flesta här vet att jag är mer feminist i betydelsen "jämnstäldhet" än de flesta andra.

Vad handlar det om? Det handlar om att vi är så urbota dåliga på att säga ifrån, säga nej. Vi kan inte, vågar inte, törs inte, tror inte att vi får. Fjantar är vi allihopa!

Kikade nyss på sidan http://www.bensinskatteuppror.se/ 

Jättebra att någon tagit intiativ och fint att 1 300 000 svenskar skrivit på. Men vad leder det till?
En stor namnlista som ingen kommer att bry sig om. Tror ni, förlåt, vi ärligt talat att våra folkvalda bryr sig det minsta om några fjuttiga namn på internet när dom kan stoppa sin egen plånbok full med sedlar?
Tvivla inte en sekund på att politikerna ser om sitt eget hus först, det gör vi allihopa, med vissa undantag. Okej, det är helt okej, ingen annan gör det åt oss. Men vi bör kanske ha en strävan efter att göra något bra för andra också.

Tänker jag fel? Vore det inte fint om vi vore aningen mer osjälviska? Lägg ett par kronor i rödakorsets skrammelbytta, skänk en femtiolapp varje månad till välgörenhet. Ta på er en guljacka och nattvandra två kvällar per år på stan. Gör något som inte i första hand främjar er själva och märkt att ni mår bättre.

Jag gör inget av ovanstående och kan för mitt liv inte begripa varför jag inte göra det, jag har tid, förmåga och motivation. Men jag är för lat och bekväm. Precis som alla andra i det här jävla bananlandet.

Vi saknar ryggrad! Vi följer med strömmen. "Näe, men ingen annan säger något så jag ska nog inte heller säga något, tänk om jag har fel" Vi är så fruktansvärt rädda för att göra bort oss att vi istället för att göra något gör ingenting. Skandal! Jag är inte bättre än andra men inte heller sämre. Det här är lika mycket en känga i mitt ansikte som erat.

Varför nu denna urladdning just nu? Som nämnt tidigare, Bensinskatteupprorer, jättebra intiativ. Men jämför man oss med franska bönder, som när dom i protest mot gud vet vad, jag minnst inte vad dom protesterade mot, gödslade skit på någon myndighetsbyggnad. Gjorde sig skyldiga till civil olydnad och verkligen protesterade. Lastbilschaufförerna som blockerade vägarna för andra lastbilar, strejkerna i frankriker som lamslog kollektivtrafiken i Paris, metron stod still, bussarna gick inte och folk var tvungna att gå till jobbet. Hemska tanke, på tvåtusentalet! Gisses, otänkbart!?

Ja, i sverige är det otänkbart. Blir det någonsin krig här kommer vi att sätta oss ner på våra feta bekväma rövar och vänta. Dricka en kasse staketbärs och sedan skrika könsord till våra fiender. Mer törs vi inte göra. En svenska kan inte göra sin röst hörd utan att dricka sprit först. Vi törs inte.

Varför protesterar vi inte mot till exempel bensinskatten som är ganska befängd. Har vi möjlighet att välja något bättre att köra våra bilar på skulle vi nog göra det. Men idag finns inte den möjligheten. Etanol är ännu sämre än bensin. Etanol i bilarna är att elda upp maten. En högvärdig raffinerade produkt som gör mest nytta som mat eldar vi upp. Tro på fan det går åt helvete.

vi borde blockera vägar, strejka, slänga skit på politikerna. Göra deras situation ohållbar. Vi kan om vi bara vill, men vi är för fega.

Vi är lata svin som har fjärrkontrollen till tv-apparaten som sin käraste ägodel och mer makt än så kanske vi inte klarar? Är det så här vi vill ha det? Nu är det väll ändå revolution på gång?