Här ligger man, precis som i föregående inlägg, i sängen, nerbäddad och ska precis börja läsa en bok. Då kommer det oväntade. Babonk! Sängen brakar ihop. Jupp, ni läste rätt, ett av benen på sängen sa upp sig, kastade in handsken, slutade i protest utan fackliga förhandlingar. Jag är fet, det är nu avgjort.

Det finns inte längre något att diskutera, min säng lutar nedåt och åt vänster, känns konstigt nog bekvämt. Kanske kan vara bra. Men återigen, varför brakade sängen? Jag borde nog skärpa mig med kosten lite. Jag menar, okej om det varit en hel del action i min säng på sistonde så den var utmattad men den har förhelvete bara varit som ett sämre ligg, den bara står/ligger där, kanske stönar lite i bland men fan inte mer än så.

Känner mig väldigt iform just nu, intet ont anande så får man vara med om stora sängdöden. Nog för att jag låg på rygg och hade PTH (Picken till höger) men bara för att den luktar som en stor ska inte sängen braka. Vore annat om den faktiskt var stor. Det här kommer sluta med att jag sover på golvet i fotändan, precis som den hund jag inte är. Eller ja, rätt olik iaf. Svansen fram och inga hängöron. Annars är det rätt lika. Gillar att jaga pinnar, springa för nöjes skull, gräva gropar och äta.

Där har vi förklaringen. Trettiotretusenkilo julmat i helgen som var. Nu är det biafra-diet som gäller, flugor och palmblad. Godnatt säger jag från den lutande sängen i skogen.