Om du vaknar en måndagmorgon, sovit lite förlänge, ska iväg på jobbet men måste slänga i dig frukost. Du öppnar skafferiet och ser att du har fyra flingor kvar i flingpaketet, brödet har skaffat päls inför den kommande vinterkylan och  müslin tappar du självklart ut över hela golvet i ren och skär fummel-lycka.

Du lyckas som bäst sopa ihop lite av müslin, så det knappt blir till en tallrik. Du öppnar kylskåpet och där är det tommare än på bank kontot. När du i ren frustration skriker till ekar det som mellan alptopparna i Sound of Music. 

Du skiter i frukosten men ska iaf göra lite kaffe. Espressobryggaren exploderar och du har kaffegegga över hela köket och långt ut i hallen. Du snubblar på tröskeln och slår huvudet i skohyllan, klämmer fingrarna i dörren och snubblar i trappen och hjular tre våningar. Kravlar dig upp och skyndar dig ut genom dörren. halkar på en lömsk isfläck utanför dörren och får spendera de kommande tio minuterna med att plocka småsten ur låret samtidigt som du har vansinnigt ont i svanskotan och troligen sträckt dig i ryggen.

Du tittar snabbt på mobilen för att se vad klockan är ser att du är tjugo minuter försenad. Du börjar tokstressa, stannar upp en sekund, funderar på vad du egentligen såg på displayen. Kikar en gång till och inser att det är söndag. Inte måndag, söndag! Du skulle med gott samvete kunnat lega kvar i sängen och slumrat sött.

Min fråga är, hur reagerar du?

Och ja, ibland känns livet så.